Jag och madde gick och diskuterade hur skönt det skulle bli att fylla arton inom ett knappt år. Man kan göra vad man vill, man behöver inte sina föräldrar som ska fatta beslut åt en och så vidare. Men fyfan vad det skrämmer mig, ansvaret och att man själv ska fatta precis alla beslut som handlar om en själv. Det som skrämmer mig mest är nog pengarna och hur jag ska överleva, okej man bor väl fortfarande hemma och så, men ändå. Hur i hela helvete ska JAG klara mig ?

En annan sak jag är ruskigt rädd för är hur mitt liv kommer se ut om typ sidådär 10 år. Kommer jag fortfarande vara den här människan som jag är idag eller kommer jag vara en helt annan människa ?
För lite mindre än ett år sen så var jag en helt annan person än den jag är idag, jag vill nog inte ens tänka på hur jag var eller vad jag gjorde för det ångrar jag idag. Och alla säger att man inte ska ångra det förflutna och så vidare, men vem kan ärligt säga att den aldrig har ångrat ett beslut som påverkat deras framtid ? Jag tror inte så många kan säga att dom aldrig ångrat sina beslut. Jag ska i alla fall försöka överleva.