Jag tänker på dig ofta.
Hur du har det, hur dina barn mår och framför allt, minns du mig?
Jag tänker på dig nu, just i denna stunden, vill du veta varför ?
Jag lyssnar på våra låtar, jag läser dina rader och minns exakt hur du var.
Vi sa att vi alltid skulle finnas för varandra men jag vet, jag vet att det är omöjligt.
Jag letade efter dina skivor nyss älskling, men jag hittar dom inte.
Dom är lika borta som du är.
Jag kommer ihåg första gången du sa att du älskade mig som din syster som du aldrig fick.
Och jag kommer också ihåg första dagen när du påbörjade din behandlig och du hatade hela världen.
Jag önskar bara att du var här nu, att du skulle lysa upp min värld med ditt skratt och dina skämt.
Det var midsommarafton 2005, du gjorde min dag.
Jag minns mina månader när jag bodde i Stockholm.
" Hej tjejen, hur mår du ? Tänkte bara höra om du ville gå och ta en fika någon dag nu när jag är ute igen, lite catch up du vet :) Anyway, jag saknar dig. "
Det var nätter och dagar som dessa då du pratade med mig i timmar, fick mig att skratta och du var den enda jag kunde öppna mig för. Du lyssnade, du förstod.
Jag skulle kunna skriva så mycket mer om dig, så många sidor, så många rader som skulle fylla en hel bok.
Du var helt otrolig, du var hela min värld.
Du är värd hela världen för mig.
Du var mitt allt.